Radon
Radonfritt eller inte, radonmät ditt hus idag!

Radonmätning
Den första åtgärden är alltid att utföra en radonmätning för att se om din fastighet klarar gränsvärdet.
Beställ mätdosor redan här.

Utvärdering
Om värdet i din fastighet innehåller för höga värden av radon kan vi föreslå förslag på åtgärder som passar just din fastighet.

Radonsanering
Oavsett var ifrån radonet kommer ifrån eller hur höga halter av radon din fastihget har, kan våra kunna experter hjälpa er med en bättre inomhusmiljö.
Ta steget mot en bättre inomhusmiljö.
Radonmätning
Den första åtgärd man ska göra är att mäta radonhalten. Mätningen utförs med spårfilm eller digital radonmätare. För att få ett säkert årsmedelvärde måste mätningen utföras under perioden oktober-april och då vara minst två månader lång. Vid mätning med digital radonmätare får vi en indikation efter 48 timmar. Det uppmätta årsmedelvärdet skall enligt myndigheternas rekommendationer inte överstiga 200 Bq/m3.
Radonhalten varierar dels under dygnet, dels under året. Variationerna beror bland annat på temperatur, vindförhållanden och ventilation. För att ta reda på årsmedelhalten behöver man mäta.
Att ha höga radonvärden i inomhusluften kan innebära en mycket allvarlig hälsorisk. Det går aldrig att veta om det är för höga värden i ditt hus, och om således åtgärder behöver vidtas, förrän du har gjort en mätning.
Utvärdering
Om radongashaltens årsmedelvärde underskrider 200 Bq/m3 behöver inga åtgärder göras.
Om radongashalten är för hög skall en fördjupad undersökning göras för att konstatera varifrån strålningen kommer. Det kan vara från marken, byggnadsmaterialet, hushållsvattnet eller en kombination av dessa. Med detta som underlag utarbetas ett åtgärdsförslag.
Det är av största vikt att denna utredning/åtgärdsförslag görs riktigt för annars kan man förvärra problemet och dessutom finns risk för fukt- och frysproblem.
Här bör du begära hjälp av en godkänd konsult eller din kommun.
Radonsanering
Vare sig det gäller markradon, radon från byggnadsmaterial eller radon från vatten tar vi fram en lösning som är långsiktig, säker och diskret. Vi har redan sanerat tusentals hus runtom i Sverige. Nu är det dags för en åtgärd som passar just ditt hus.
Det finns två huvudprinciper för att minska radonhalten inomhus. Det ena är att motverka att radongasen kommer in, och det andra är att späda ut radongasen genom att förbättra ventilationen.
Åtgärder måste alltid anpassas till de aktuella förutsättningarna.
Om du har uppmätt förhöjda radonhalter är det lämpligt att försöka få ner halterna. Radon är en hälsofarlig gas, som näst efter rökning orsakar flest fall av lungcancer i Sverige. I de allra flesta fallen går det att få ner radonhalterna utan alltför stora ingrepp på huset, i många fall kan det även leda till ett förbättrat inomhusklimat. Förutom hälsoeffekterna så har saneringen oftast en positiv inverkan på husets värde.
Vill du veta mer om radon?
Radon
Radon är en radioaktiv gas som näst efter tobaksrökning är den vanligaste orsaken till lungcancer.
Radon i hem
Hur mäter man radon?
Radonhalten inomhus mäts med hjälp av spårfilmsdosor. Under mätningen kommer radon in i dosorna via en luftspalt. De alfapartiklar som bildas när radonet sönderfaller i dosan orsakar små skador, ”spår”, på spårfilmen. Antalet spår är ett mått på radonhalten i det utrymme där dosan varit placerad.
Radon mäts under eldningssäsongen
För bestämning av årsmedelvärde krävs enligt Statens strålskyddsinstitut en mättid om minst två månader och mätningen skall utföras inom eldnings-säsongen (1 oktober-31 april). Detta ger ett resultat som kan jämföras med rikt – eller gränsvärden. Mätning i ouppvärmda bostäder kan inte ligga till grund för uppskattning av årsmedelvärdet.
Var rädd om dig och familjen
Radon är, näst efter rökning, den vanligaste orsaken till lungcancer. Orsaken är att radondöttrar fastnar på luftpartiklar och dras ner i lungorna. I Sverige finns ett miljömål som säger att radonhalterna i bostäderna år 2020 ska ligga under gränsvärdet. Strålsäkerhetsmyndigheten beräknar att cirka 500 fall av lungcancer årligen kan kopplas till radon i inomhusluften. Av dessa fall är ungefär 50 st icke-rökare.
Hälsorisker
Alla typer av strålning från radioaktiva ämnen medför risk för skador på människor och andra levande organismer, även vid låga doser. Något tröskelvärde, det vill säga en stråldos som är så låg att den inte orsakar skador, har inte kunnat identifieras. Radongas ger upphov till småcellig lungcancer vilket som är en av de sjukdomar som har sämst prognos av alla cancersjukdomar.
Gränsvärden
Fastighetsägaren har enligt miljöbalken ansvarat för att undanröja risker för olägenhet för människors hälsa i inomhusmiljön. Den kommunala nämnden för miljö- och hälsoskydd (miljönämnden) har ansvaret för den operativa tillsynen av hälsoskyddsfrågor. Radon inomhus är ett exempel på en hälsoskyddsfråga som kan innebära en olägenhet för människors hälsa. Socialstyrelsen har därför fastställt ett riktvärde för radon i inomhusmiljö. Riktvärdet som gället i bostäder och allmänna lokaler har sänkts från 400 Bq/m3 till 200 Bq/m3 från och med 9 juli 2004.
Olika typer av radon
MARKRADON
Den vanligaste orsaken till radon i fastigheter är markradon. Luften som finns i jorden har naturligt en hög radonhalt.
Då lufttrycket är lägre inomhus än utomhus kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset. Luften från jorden tar sig lätt in i huset om huset har en otät grund och marken runt huset låter luften tränga igenom. Utomhus är detta inget problem då radonet späds ut.
Även i områden där risken för markradon anses låg kan bostäder med markkontakt vara utsatta för risk och rekommenderas att genomföra en mätning för att ta reda på radonhalten.
Hus byggda på rullstensåsar eller på annan luftgenomsläpplig mark är speciellt utsatta. Det avgörande för radonhalten inomhus är hur huset är byggt och husets status, inte i vilket riskområde huset ligger.
Faktorer som påverkar mängden radongas inomhus är: volymen av markluft som läcker in i huset genom sprickor och andra otätheter i grund, i golv, i väggar eller vid rör- och ledningsgenomförningar.
Mätning med spårfilmsdosor ger en tydlig bild av radon i din fastighet. Det går aldrig att använda sig av grannens resultat för egen del. Varje hus har sitt fingeravtryck. Mitt egna hus kan ha låga värden medan grannens kan ha höga värden. Det går bara att mätas fram.
BLÅBETONG
Blåbetong är en sorts lättbetong som har fått sitt namn efter den blåsvarta färg som kännetecknar den uranrika alunskiffer som utgör huvudingrediensen. Att använda alunskiffer var fördelaktigt då skiffern är rik på kol och kunde användas som bränsle vid bränning av den kalk som ingår i lättbetong.
Själva produkten är också matt blå till färgen med en struktur som liknar stelnad tvättsvamp. Blåbetong har i stor utsträckning använts som byggnadsmaterial, främst för väggar men även för bjälklag. Det förekommer också att kross av blåbetong använts som fyllning i bjälklag.
Innehållet av uran i blåbetongen innebär att lättbetongen avger gammastrålning och gasen radon som bildas när uranet sönderfaller.
Tillverkningen av alunskifferbaserad lättbetong upphörde 1975, men ända fram till 1980 har det byggs hus av blåbetong.
VATTENRADON
I Livsmedelsverkets dricksvattenföreskrifter finns gränsvärden för radon i vatten. Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning medan vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms som otjänligt för användning som livsmedel.
Man ska alltså inte dricka det. Gränsvärdena gäller för vattenverk som försörjer mer än 50 personer eller tillhandahåller mer än 10 m3 vatten per dygn, men även för mindre anläggningar om vattnet används i kommersiell eller offentlig verksamhet.
För privata brunnar och mindre anläggningar som inte täcks av dricksvattenföreskrifterna ger Socialstyrelsen rådet att åtgärda radonhalten om den överstiger 1 000 Bq/l.
När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vattnet på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på ca 100 Bq/m3 till inomhusluften.
Riktvärdet för radon i inomhusluft ligger på 200 Bq/m3. Om den halten överskrids anses miljön i bostaden vara en olägenhet för människors hälsa. Radon som finns i inomhusluft kan komma från marken via otätheter, från byggnadsmaterialet eller från hushållsvattnet
Man bör alltid mäta halten av radon i inomhusluften om man upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.
RADON FRÅN BYGGMATERIAL
De flesta känner till att blåbetong (blå lättbetong) avger radon. Blåbetongen är ett byggmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975.
Allt byggmaterial baserad på sten avger radon i olika mängder även om blåbetongen är den som avger mest radon. Blåbetong använt i både inner- och ytterväggar samt i bjälklagkan kan orsaka radonhalter på ca 1000 Bq/m3.
Blåbetong mäts genom att man mäter gammastrålning från byggmaterialet. På det sättet kan man ta reda på var den finns och dess aktivitet.